Kvinnor kan ha betydligt högre risk än män att utveckla lungsjukdomen KOL. Det visar forskare vid Lunds universitet i en ny studie.

Med hjälp av en ny diagnostisk metod visas nu att kvinnor kan ha dubbelt så hög risk som män att utveckla KOL. Johannes Luoto, forskare vid Lunds universitet och läkare vid geriatriska kliniken på Skånes universitetssjukhus, har under sex års tid och på 2300 individer i åldrarna 65 till 100 år studerat insjuknande i lungsjukdomen KOL.

– Vi ser en tydligt ökad risk för kvinnor att drabbas av KOL jämfört med för män. Och det även när vi tagit hänsyn till andra riskfaktorer som rökning och hög ålder, säger Johannes Luoto.

Det har tidigare varit osäkert om det funnits en könsskillnad för risken att utveckla KOL och det delvis på grund av att det finns få studier som studerar vilka som har risk för sjukdomen. Men även på grund av att sättet som diagnosen KOL ställs på nyligen har förändrats, menar Johannes Luoto:

– De få studier som finns sedan tidigare använder metoder för att tolka lungfunktionsundersökningar, så kallade spirometrier, som nu av europeiska och amerikanska organisationer för lungforskning, ERS och ATS, anses förlegade och som inte ger pålitliga resultat.

– Vår studie är en av de första som använder en mer avancerad diagnostik som tar hänsyn till bland annat kön och ålder innan den utifrån lungfunktionsundersökningen avgör om du har KOL eller inte, säger Johannes Luoto.

Det här är ett nytt sätt att tolka lungfunktionsundersökningen vilket ger stora skillnader i resultaten:

Förutom effekten av hög ålder och rökning har forskarna med den modernare metoden (LNN, Lower Limit of Normal) i sin studie sett tydliga skillnader mellan könen i risken att utveckla KOL.  Det har redan tidigare funnits belägg för att kvinnors luftvägar skulle kunna vara känsligare än mäns, men de äldre diagnostiska metoderna har inte visat på någon säker skillnad gällande risken mellan könen i att få KOL.

– Forskare och engagerade läkare har dock ännu inte kommit överens om vilken metod som ska användas i praktiken. Fler studier som jämför metoderna behöver därför göras, menar Johannes Luoto.

Tidigare kända riskfaktorer för att utveckla KOL är framförallt rökning och luftföroreningar. Sjukdomen, som inte går att bota, är enligt Världshälsoorganisationen WHO en av de vanligaste dödsorsakerna i världen.

Fakta Spirometri och LNN

Spirometri mäter lungvolymer och luftflöden vid in- och utandning i en apparat, en s.k. spirometer. En enklare variant av spirometri kan ofta utföras på närmaste vårdcentral medan en mer avancerad spirometri, som bör utföras vid misstanke om KOL, utförs på Sjukhuset eller specialistmottagning.

Den modernare metoden heter “Lower Limit of Normal” och  innebär i korthet att man statistisk räknar ut vad en person av ett visst kön, etnicitet, höjd, längd och ålder borde ha för lungfunktion. Om kvoten mellan utandningsvolymen efter 1 sekunds utandning och den totala utandningsvolymen är tillräckligt avvikande i förhållande till det statistiskt förväntade värdet uppfyller man LLN-spirometrikriteriet för KOL. Mer exakt är LLN-kriteriet att kvoten ska vara så pass avvikande att endast fem procent av en frisk population har en så låg kvot.

Den alternativa och äldre metoden som fortfarande rekommenderas av The Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) innebär att lungfunktionskriteriet, det vill säga kvoten mellan luftflödet vid 1 sekunds utandning och den totala utandningsvolymen, är detsamma oavsett ålder eller kön. Det innebär att många äldre uppfyller kriteriet för KOL trots att de egentligen har en lungfunktion som är normal för deras ålder.

Källa: Johannes Luoto, Lunds universitet

Publikation: Incidence of airflow limitation in subjects 65–100 years of age, Johannes A. Luoto, Sölve Elmståhl, Per Wollmer, Mats Pihlsgård. European Respiratory Journal, 17 december, 2015.

Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet