Det är ett gyllene tillfälle att sluta med alkohol och tobak inför en planerad operation. Studier har visat att då minskar risken för farliga komplikationer avsevärt. Vetenskap & hälsa har träffat alkoholforskaren Hanne Tønnesen, som bland annat kartlagt vilka mekanismer som påverkas i kroppen vid riskkonsumtion av alkohol.

Hanne Tønnesen hade inte arbetat särskilt länge som kirurg när hon noterade en intressant skillnad mellan hur patienter återhämtade sig efter mag-tarm-operationer.

– De patienter som drack för mycket alkohol (se faktaruta för definition) var tvungna att stanna kvar längre på sjukhuset, trots att deras operation var likadant utförd som hos de andra som drack måttligt eller inte alls, minns Hanne Tønnesen. Idag är hon professor i klinisk alkoholforskning och förestår ett WHO Collaborating Center vid Lunds universitet.

Alkoholen försämrade patientens immunförsvar

Intresserad av att veta om hennes intryck stämde, genomförde Hanne Tønnesen en studie och såg att personer som drack mycket alkohol fick dubbelt så många komplikationer än vad andra patienter som genomgick mag-tarmkirurgi. Något hon senare har visat gäller även vid ortopedisk och urologisk kirurgi, samt vid operation inom lungor, hjärna och gynekologi .

– Kirurgi innebär ett stort stresspåslag på kroppen. Det handlar då inte om de vanliga problem vi vet att alkohol kan medföra – som skrumplever, nervsjukdom eller problem med bukspottkörteln. Istället noterade vi att patienternas immunförsvar var försämrat och muskelfunktionen i hjärtat var nedsatt, vilket i sig ledde till att de inte kunde pumpa runt blodet på samma sätt som andra. Till och med koagulationen var påverkad, säger Hanne Tønnesen.

En vecka utan alkohol ger normala koagulationsvärden

Det blev allt mer tydligt att alkohol är en riskfaktor inom kirurgi. Men faktum är att det går att påverka de skadliga effekterna som alkoholen har.

– Det är det som är fantastiskt. Allt som krävs för att förbättra exempelvis immunförsvaret före en operation är att personen slutar att dricka. Efter en vecka utan alkohol är koagulationen tillbaka på normalvärden medan det tar en månad för hjärtat att återfå sin normala funktion.

Immunförsvaret återvinner sin funktion efter åtta vita veckor, enligt Hanne Tønnesen.

– Om jag kunde tillverka en tablett med den funktionen skulle den sälja bra, konstaterar hon.

Rökstopp före kirurgi

Hanne Tønnesen berättar att tobakens negativa effekter vid operation varit välkända och att man därför införde rökstopp för alla som ska genomgå en planerad operation i Region Skåne. Mellan 6-8 veckor före operationen ska patienten sluta röka för att minska risken för allvarliga komplikationer.

– Samma sak behövs även när det gäller alkohol, säger Hanne Tønnesen.

För att hjälpa de patienter som ska genomgång en planerad operation, och där man alltså har tid på sig att se till att patienten “vässas” inför kirurgin, erbjuds avvänjningsbehandlingar. Hanne Tønnesen och hennes kollegor har utvärderat ett av dem, som kallas Gold Standard. Minst fem gånger under 6 veckor träffar patienten vårdpersonal som har specialutbildats i intensivbehandling för alkoholstopp.

– Det är väldigt lätt att säga till någon att sluta med en dålig vana. Men ofta handlar detta om patienter som är utsatta och sårbara, som kanske inte har en sådan stor kunskap om hälsofrågor. Men vi såg att Gold Standard fungerar på alla patientgrupper vi studerat. Det blir som en utbildning av patienten, säger Hanne Tønnesen.

Operationen kan motivera

Hanne Tønnesen menar att om man ska genomgå en operation och får reda på vilka risker man själv kan minska genom att sluta med tobak eller alkohol, så föds motivationen.

– Vi gör vad vi kan som kirurger, men om patienten förbereder sig inför operation minskar risken för komplikationer. Och ingen vill ha komplikationer. När man har välgrundad information så är det inte så svårt att hjälpa patienten att fatta rätt beslut.
Så komplikationsrisken minskar, men hur fungerar behandlingen på lång sikt?

När vi följt upp patienter som genomgått Gold Standard-behandling för att sluta röka inför operation ser vi att mer än var fjärde person fortfarande var rökfri ett år efteråt. Intervjuer har också visat att patienterna önskar sjukhusets hjälp till att sluta röka och att sluta dricka riskfullt. I en nyligen genomförd intervjustudie kommer det fram att de anser insatsen som en del av behandlingen.

Bra för individen – och samhället

Resultaten från Hanne Tønnesens forskning har väckt intresse över världen.

– Alla kan förstå att om man röker och blir opererad så ökar risken för komplikationer. Det i sig påverkar både individen som ska opereras och deras närstående, men även samhället i stort. Vi har visat att genom att ändra på livsstilsfaktorer som rökning, men även alkoholintag, före operation, så ökar chansen till en lyckad behandling avsevärt, säger Hanne Tønnesen.

Just nu pågår studier för att se om man kan ha nytta av de effektiva operationsföreberedande behandlingsprogrammen även inom psykiatrin.

– Vi vet att när personer slutar röka, efter att abstinensen är över, så minskar stress, ångest och depression. Livskvaliteten förbättras över lag, avslutar Hanne Tønnesen.

 

HUR MYCKET ÄR ”FÖR MYCKET” ALKOHOL?

Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol, vilket motsvarar knappt 4 cl starksprit, 8 cl starkvin, 12–15 cl bordsvin, 33 cl starköl eller 1 burk 50 cl folköl.

Riskbruk av alkohol definieras som mer än 9 glas per vecka för kvinnor eller mer än 14 glas per vecka för män, eller ett eller fler intensivdrickartillfällen per månad för både kvinnor och män. För gravida kvinnor definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk. Intensivkonsumtion definieras som 4 glas eller mer för kvinnor och 5 glas eller mer för män vid ett och samma tillfälle.

Källa: Socialstyrelsen, läs mer här

WHO COLLABORATING CENTER

“WHO Collaborating Center” är ett samarbete mellan Lunds universitet, Region Skåne, Socialdepartementet och Världshälsoorganisationen WHO. Fokus ligger på implementering av evidensbaserad hälsopromotion på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Målet är att ge patienter bättre förutsättningar för en lyckad behandling via förbättrade livsstilsfaktorer, i Skåne, Sverige och globalt. Hälsopromotionen inkluderar livsstilsfaktorer som alkohol, tobak, droger, nutrition, fysisk aktivitet och samsjuklighet. Verksamheten går ut på att skapa, samla och sprida kunskap, implementering, undervisning & träning av personal samt forskning om klinisk hälsopromotion. Läs mer här.

KÄLLA: Lunds universitet

GOLD STANDARD PROGRAM

Togs fram av nationella cancerinstitutet i Danmark som standardiserad rökavvänjningsmetod för alla rökare i Danmark. Den riktar sig till alla typer av patienter, som kallas till fem möten på en period av sex veckor. Utbildad vårdpersonal håller i mötena, som både informerar, stöttar och utbildar deltagarna (rökarna) i rökstopp. Nu har forskarna översatt Gold standard-programmet så att det kan användas som insats inom riskfullt alkoholkonsumtion, övervikt/fetma och otillräckligt fysiskt aktivitet.

“Många patienter har mer än en ohälsosam levnadsvana. Därför undersöker vi nu om behandlingen också kan kombineras för att hjälpa alkohol- och beroende patienter på beroendecentrum samt andra med psykisk ohälsa”, säger Hanne Tønnesen.

 

Text: TOVE SMEDS

Ovanstående text är en nyhet från Lunds universitet. Artikeln är publicerad i Vetenskap & Hälsa där mer information finns om ämnet.